|
STEG 1: ORDNA BOSTAD
|
 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Typer av
boende Det första steget mot ett eget boende är normalt att bestämma var och hur man vill bo samt försöka hitta en sådan bostad. Innan man ger sig ut på bostadsmarknaden är det viktigt att känna till de olika typerna av boende som finns samt för- och nackdelar med dessa. Vill du bo själv eller med någon kompis/flickvän/pojkvän? Är du beredd att betala en kontantinsats eller endast månadshyra? Var kan du tänka dig att bo?
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Egen fastighet (t.ex. villa) är nog inte den vanligaste typen av ”första bostad”, men ibland kan det vara ett realistiskt alternativ, i synnerhet i mindre orter där priserna för hus är relativt låga. Att äga en egen fastighet innebär stor frihet eftersom det är just du som äger den; du kan t.ex. måla väggarna i vilken färg som helst, välja hur köket ska vara utrustat och har du dessutom långt till grannarna är det fritt fram att spela hög musik hela natten. Samtidigt innebär en egen fastighet ett stort ansvar och ofta en hel del arbete. När tvättmaskinen går sönder måste du själv se till att den repareras, du är skyldig att betala fastighetsskatt till staten, du har själv ett ansvar för att huset renoveras/repareras och inte sällan är det dessutom en tomt/gräsmatta som bör skötas. Som fastighetsägare slipper du att betala månadshyra, men å andra sidan är det många andra avgifter och kostnader som ska betalas regelbundet (exempelvis sophämtningsavgift, elkostnad och räntor/amorteringar om du har tagit lån). Fastigheter kan antingen köpas privat eller med hjälp av en fastighetsmäklare. Fördelen med att anlita en mäklare är bl.a. att både köparen och säljaren får hjälp med att upprätta korrekta köpehandlingar (kontrakt). Nackdelen med att anlita mäklare är dessa tar ut ett arvode, oftast är det en viss procent av köpesumman som säljaren ska betala (men det finns även andra varianter på mäklararvode). Om köparen och säljaren är överens om priset men är osäkra på hur man upprättar korrekta köpehandlingar (det är viktigt att det blir rätt) så är ett alternativ att anlita en advokat istället för mäklare, vilket kan bli billigare. Det är viktigt att komma ihåg att man som köpare har en omfattande undersökningsplikt (enligt jordabalken) vid köp av fastigheter, vilket innebär att man i efterhand normalt inte kan få ersättning för fel/skador i fastigheten som man borde ha upptäckt vid köpet. Om man själv inte har erfarenheter av fastighetsköp eller känner någon som har det, kan det vara en god idé att kontakta en besiktningsman som utför en ordentlig kontroll. Det är också bra att känna till att ett bud på en fastighet inte är bindande förrän man skrivit på köpehandlingar.
|
Intressanta länkar Konsumentverkets sida om köp av hus HSB:s broschyr om att flytta hemifrån (pdf-format)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bostadsrätt är en vanlig typ av boende och innebär att man äger en andel i en bostadsrättsförening som äger fastigheten man bor i. Som andelsägare får man sedan rätt att bo i en viss lägenhet. Egentligen äger man alltså inte själva lägenheten utan en del i hela föreningen/fastigheten som innebär en rätt till en viss lägenhet. Som bostadsrättsinnehavaren betalar man dels en insats/köpesumma till säljaren vid köpet, dels en månadsavgift till bostadsrättsföreningen (som används till gemensamma kostnader såsom trappstädning och tvättstugan). Köpesumman är inte fast utan bestäms utifrån marknadspriset (dvs det blir så högt som någon är beredd att betala). Detta innebär att du både kan tjäna och förlora pengar på din bostadsrätt. Månadsavgiften är normalt sett lägre än hyresrätter (se nedan) eftersom bostadsrättsföreningen inte har samma vinstintresse som vanliga hyresvärdar. En del av månadsavgiften till föreningen reserveras ofta i en så kallad reparationsfond. Ur denna fond kan sedan föreningens medlemmar (de boende) ansöka om stöd till reparationer och renoveringar i huset/lägenheten. Som boende i en bostadsrätt har du ett visst ansvar för reparationer/underhåll och föreningen ett visst ansvar. Exempelvis är det du som lägenhetsinnehavare som ansvarar för tapetsering och målning i bostadsrätten, men föreningen sköter om tvättstugorna och snöskottning. På samma sätt som vid köp av egen fastighet kan priset på bostadsrätter variera kraftigt. Attraktiva lägen i storstäderna innebär normalt ett pris på flera miljoner, samtidigt som en lika stor lägenhet i en mindre ort kan kosta hundra tusen kr. Om du inte har tillräckligt med pengar behöver du ta ett lån, som sedan ska amorteras (betalas av) och långivaren ska ha sin ränta. Lånekostnaden utgör därför en inte obetydlig del av boendekostnaden. Även bostadsrätter kan säljas via mäklare eller privat. En skillnad vid köp av bostadsrätter jämfört med fastigheter är att köparens besiktningsskyldighet inte är lika omfattande eftersom köplagen är tillämplig och inte jordabalken. Innan du köper en bostadsrätt är det en god idé att kontakta bostadsföreningens styrelse för att undersöka föreningens ekonomi och fastighetens skick. Om föreningen har dålig ekonomi eller stora reparationer beräknas ske snart kan detta leda till högre avgifter för de boende.
|
Intressanta länkar Konsumentverkets sida om bostadsrättsköp HSB:s broschyr om att flytta hemifrån (pdf-format) Superbo Fastighetsmäklare (erbjuder lågt fast arvode)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hyresrätt är ett väldigt vanligt första boende eftersom det inte kräver någon insats/köpesumma. Som hyresgäst betalar du en förbestämd hyra till hyresvärden. Det är vanligt att hyran betalas månadsvis och i förskott (dvs månadshyran för februari betalas i januari). Du har som hyresgäst normalt inte någon möjlighet att själv förhandla/pruta på hyran, utan hyrans storlek bestäms genom regelbundna hyresförhandlingar mellan hyresgästförningens representanter och hyresvärden. Om du själv är intresserad av att påverka din boendesituation och villkoren, kan du kontakta din lokala hyresgästförening. Det vanliga är att hyresrätten avser en viss lägenhet, men man kan även hyra andra bostäder, t.ex. en hel villa. En fördel med hyresrätter är att du som hyresgäst normalt inte behöver bekosta tapetsering av väggar, reparation av kylskåp m.m. Hyresvärden har enligt jordabalken 12 kap (även kallad hyreslagen) ett ansvar för att lägenheten renoveras med jämna mellanrum samt att den håller en viss standard. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att du som hyresgäst också har skyldigheter mot hyresvärden. Det kanske viktigaste och mest grundläggande är att betala hyran i tid. Men du har även en hel del andra skyldigheter såsom att du vårdar hyresrätten och att du inte använder den till andra ändamål än vad som är överenskommet i kontraktet. Om du exempelvis har hyrt en lägenhet i boendesyfte så får du inte använda den som kontor för ett företag (det finns speciella regler om du använder den som både bostad och i näringsverksamhet). Du får heller inte överlåta eller hyra ut hyresrätten till någon annan utan hyresvärdes samtycke. En hyresgäst som bryter mot sina skyldigheter riskera att bli vräkt (dvs du förlorar sin hyresrätt). För att få ett hyreskontrakt kontaktar du en hyresvärd som har fastigheter i det område där du vill bo. Det finns både kommunala/statliga och privata hyresvärdar. Det är vanligt att hyresvärdarna tillämpar kösystem och fördelar lediga hyresrätter till de med längst kötid. Vissa bostadsköer tar ut en årsavgift, andra är gratis. Ju tidigare du ställer dig i kö, desto större är chansen att du får en hyresrätt som du vill ha. Glöm inte bort att det i Sverige är förbjudet att sälja hyresrätter.
|
Intressanta länkar Konsumentverkets sidor om hyresrätt Hyresgästens rättigheter och skyldigheter (Råd & Rön) Besiktning av lägenhet (Fastighetsägarnas rekommendation) Stockholms stads bostadsförmedling HSB:s broschyr om att flytta hemifrån (pdf-format)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Studentbostäder är hyresrätter som är reserverade för studenter och finns i de flesta städerna med större högskolor och universitet. Förutom vanliga lägenheter brukar det också finnas studentrum, vilket innebär att man har ett eget rum (med eller utan toalett/dusch) samt delar kök med sina korridorsgrannar. Såväl studentrum som studentlägenheter är allt som oftast hyresrätter så i princip gäller samma regler som för vanliga hyresrätter. En fördel med studentbostäder är dels att det brukar vara lättare att få tag på dessa (eftersom de är reserverade för studenter), dels att hyrorna ibland är lägre. Även här är kösystem vanliga. Ofta kan högskolan/universitetet eller studentkåren i respektive studentstad ge vägledning vilka hyresvärdar och stiftelser som tillhandahåller studentbostäder.
|
Intressanta länkar Sök studentbostad (sökfunktion för hela landet) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Inneboende hos någon privatperson i lägenhet eller hus kan vara ett alternativ, framförallt som tillfällig lösning om du är tvungen att flytta till en stad och inte får tag på något eget boende direkt. Som inneboende betalar du oftast en viss månadshyra till den du bor hos och får tillträde till en viss del av lägenheten/huset. Det är viktigt att ni i förväg är överens om vad som ingår i hyran och vilka praktiska regler som gäller (disk, städning etc). De som vill hyra ut ett rum i sin bostad brukar ofta annonsera i lokaltidningar, på anslagstavlor eller internet. Ett alternativ kan vara att prata med släktingar, föräldrarnas vänner etc som bor i den stad du ska flytta till.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kollektivboende innebär att flera personer delar på ett större hus och normalt har gemensamt hushåll. Det kan vara alltifrån att två kompisar delar en lägenhet till att du flyttar in i ett stort kollektivboende med många familjer i ett stort hus (en under-hållande film om detta boende är filmen ”Tillsammans”). När flera personer, i synnerhet om man inte känner varandra så bra, delar bostad tillsammans är det viktigt att komma ihåg vem det är som äger huset eller vem som står som hyresgäst i hyreskontraktet. Det är denne som har det yttersta ansvaret att hyran/räkningarna betalas och det är denne som kommer att få betalningsanmärkning om så inte sker. Därför bör (i vart fall om man inte känner varandra så bra) man komma överens om vilka regler som gäller och upprätta ett avtal mellan de boende. Att dela en större lägenhet med en eller ett par kompisar kan vara en god idé eftersom det oftast är betydligt lättare att få tag på en stor hyreslägenhet än en liten. Det kan vara både trevligt och ekonomiskt att dela på en större lägenhet. Om exempelvis tre kompisar delar på en lägenhet med 4 rum och kök, så får alla sitt egna rum och tillgång till det gemensamma köket och vardagsrummet, samtidigt som det ofta är billigare än att varje person ska ha en lägenhet med 1-2 rum själv. Men man bör komma ihåg att det är inte säkert att den ”bästa kompisen” är den ”bästa dela-lägenhet-kompisen”. Har ni verkligen samma syn på hur ofta det ska städas och vilken mat som ska köpas?
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Internatboende är ett alternativ som är ganska vanligt på folkhögskolor och vissa yrkesutbildningar. Likheterna är ganska stora med studentbostäder (se ovan) och finns i olika former. Kostnad och storlek skiljer sig mellan olika skolor, så det bästa är att höra direkt med respektive utbildningsanordnare.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hyra i 2:a hand innebär att man hyr en bostad (ofta lägenhet) av någon som själv är hyresgäst, men av någon anledning inte ska bo i lägenheten under en tid. Andrahandsuthyrning måste vara godkänt av hyresvärden eller hyresnämnden, annars riskerar både du och förstahandshyresgästen att bli vräkta. Godkännande lämnas normalt för en begränsad tid om den ordinarie hyresgästen t.ex. vill prova att bo ihop med sin flickvän/pojkvän. Fördelen med andrahandsboende är att du kan få möjlighet att bo i attraktiva lägenheter som annars skulle vara väldigt svåra att få tag på. Nackdelen är att det är en ett tillfälligt boende som ofta hyrs ut 6 eller 12 månader åt gången. Hyresrätter kan hyras ut möblerat eller omöblerat och den som hyr ut sin hyresrätt får inte ta ut mer än vad denne betalar till hyresvärden (visst påslag får göras om hyresrätten hyrs ut med hyresgästens möbler). I samman-hanget bör man observera att det inte är fråga om andrahandsuthyrning om du hyr t.ex. en villa av den som äger villan. Villaägaren betraktas då som hyresvärd och du som förstahandshyresgäst.
|
Intressanta länkar Att tänka på vid andrahands-uthyrning (Fastighetsägarna)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Övriga tips (byt bostad) Oavsett om du är intresserad av att hyra eller köpa en bostad så är det lämpligt att ta reda på så mycket som möjligt om bostaden du är intresserad av innan du bestämmer dig. Prata med tidigare hyresgäster/grannar och fråga om de varit nöjda med boendet etc. Be att få skiss/ritning av fastighetsägaren och planera om bostaden fyller dina behov. Det är sällan det första boendet är ens drömbostad, men genom att känna till brister innan så kan du i vart fall ta ett ordentligt och beslut om det är en bostad att satsa på eller ej. Om du redan har en bostad sedan tidigare kan det vara en smart att utnyttja den när du ska hitta en ny. Det är inte tillåtet att sälja hyresrätter, men däremot att byta. På internet finns ett par sidor som underlättar bytet, t.ex. Björns Bostadsbytare.
|
Intressanta länkar Björns Bostadsbytare (bostadsbyten även i flera led) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
